Vetenskapen

Våra produkter bygger på många års forskning och de senaste upptäckterna inom mikrobiomer och probiotika.

Med en snabbtitt igenom vår webbplats får du en översikt över våra vetenskapliga metoder och hur bakterier påverkar dig och din hälsa.

Har du lust så kan du dyka ned lite djupare i vetenskapen och läsa det finstilta. Om du är nyfiken på att lära dig mera så hittar du referenser till forskningsartiklar längst ned på sidan. I samlingen ingår de mest relevanta artiklarna inom fältet; några är utgivna av våra egna forskare. 

[ Mikrobiomet ]

Vad är mikrobiomet?

Mikrobiomet är kroppens bakterievänner 

Mer exakt är det den samlade genbanken av alla mikroorganismer som lever i kroppen. De flesta av dessa lever i tarmarna, men det finns även många mikroorganismer i andra delar av kroppen, t.ex. på huden och i vaginan. Dessa mikroorganismer utgör tillsammans mer än 50 % av det totala antalet celler i kroppen.

Vissa av dem är skadliga (patogener), men en överväldigande majoritet är antingen ofarliga eller till och med nödvändiga för dig och din hälsa (probiotika).

Är bakterier farliga?

Nej, snarare tvärtom. De flesta bakterierna är viktiga för vår hälsa.

Att alla bakterier är farliga är ett av nutidens största missförstånd. Alla bakterier är inte lika. Trots att det finns miljontals olika bakterier känner vetenskapen endast till knappt 100 som är patogener – alltså skadliga för människan.

Den överväldigande majoriteten av bakterierna som lever på och i oss är nödvändiga för vår fysiologi, till exempel för att vi ska kunna smälta mat, ha ett fungerande immunsystem och för att vår hud och kropp ska förbli friska.

Hur fick jag mitt mikrobiom?  

Från början fick du det av din mamma.

Ny forskning visar att mikrobiomet börjar utvecklas redan hos foster, via moderkakan. Först absorberar vi mikrober via vår mammas förlossningskanal och anus när vi föds, och sedan även via kontakt med huden och bröstmjölken.

Från födelsen utvecklas mångfalden och sammansättningen av mikrobiomet via kontakt och interaktion med miljön: när vi umgås med andra människor eller djur, när vi äter, eller när vi är ute i naturen.

Vårt mikrobiom består av levande organismer och förändras därför ständigt. Men det är svårt att ändra mikrobiomet permanent på ett betydande sätt. Forskning visar att vår mikrobiom tar form under de första åren av våra liv, vilket betyder att mikrobiomet du hade som treåring kommer att vara mycket lik det mikrobiom du har idag. Men mikrobiomet är ändå ganska känslig och balansen kan enkelt rubbas så att proportionerna ändras, vilket kan göra så att patogener konkurrerar ut de goda bakterierna. På huden kan för mycket rengöring och användning av olika produkter leda till obalans.

Vad gör bakterierna egentligen i kroppen? 

                  De arbetar för dig.

Det finns få funktioner i kroppen som bakterier inte är involverade i på något sätt. Antingen direkt genom metaboliter (sammansättningar som produceras av bakterier) eller som en del av en biosyntetisk väg (en serie kemiska reaktioner i kroppen).

Bilden här nedanför visar en av våra bakteriers biosyntetiska vägar (LB244R®). Du behöver inte förstå vad bilden visar fullt ut, men som du säkert förstår är bakteriens roll i kroppen allt annat än enkel.

Bakterier håller huden frisk.

Bakterier är nödvändiga för att huden ska förbli frisk. Mjölksyrebakterier hjälper till exempel till med att skapa en sur miljö (pH ~4,5). Detta förhindrar patogener från att slå sig ner på huden, något som kan leda till torr hud, eksem, finnar och akne. Inom vetenskapen finns det dock många obesvarade frågor om vilken roll många mikroorganismer har på huden. En hypotes är att de är en del av det ”medfödda immunsystemet”, den del av immunsystemet som du har sedan födseln och som är konstant genom hela livet.

Vi vet även att många mikroorganismer producerar ceramid, som är en viktig del av hudens skyddande funktion och som hjälper till att hålla huden fuktig. Dessutom har mikroorganismer en antioxidant effekt som förhindrar åldersrelaterade processer som orsakas av fria radikaler och oxidering – alltså rynkor och pigmentering.

Bakterier håller vaginan frisk.

Vaginans mikrobiom kännetecknas av relativt låg mångfald jämfört med andra kroppsdelar. Den består främst av lactobacillus (mjölksyrebakterier), särskilt Lactobacillus crispatus som ser till att den nödvändiga, sura pH-balansen behålls (~4,5, samma som många olika typer av vin 😊). De förhindrar dessutom tillväxten av mikroorganismer som kan orsaka intima problem. Trots att hög mikrobiell mångfald ofta anses vara ett tecken på god hälsa är det tvärtom i vaginans mikrobiom. När de dominerande mjölksyrebakterierna ersätts av andra mikroorganismer är detta ofta ett tecken på dysbios (obalans) som orsakar klåda, irritation, obehagliga lukter och kraftfullare flytningar.

Trots att vaginans mikrobiom har lågt mångfald varierar dess komposition stort från person till person. Mycket är fortfarande okänt när det gäller varför dessa variationer finns och hur de uppstår. Vi vet dock att de påverkas av faktorer som etnicitet, ålder, regionalt ursprung och mycket annat.

Vad är ett friskt mikrobiom?

Ett friskt mikrobiom karaktäriseras av högt mångfald och balans. 

Ett balanserat mikrobiom med högt bakteriellt mångfald är viktigt för frisk hy och en frisk kropp. Vi lever i en symbios med våra bakterier – vi ger dem näring och skydd och de stärker vårt immunsystem, skyddar oss från miljön vi lever i, skyddar hudens pH nivå, producerar viktiga sammansättningar och mycket mer. Enkelt uttryckt ser de till att vi förblir friska.

I vårt moderna samhälle har vi ofta ett visuellt, kosmetiskt perspektiv på hudvård. Men för vår kropps hälsa är det viktigt att ha ett starkt skydd – dvs. ett balanserat mikrobiom och en stark hudbarriär – som bland annat förhindrar patogener från att penetrera huden och skada kroppen.

Varför minskar mångfalden i vårt mikrobiom?

Vi lever för rent, äter för dåligt och utsätts i allt större utsträckning för kemikalier och antibiotika.

Vi i västvärlden har förlorat runt 30% av vår tarmflora jämfört med människor som exponeras mera för sina naturliga omgivningar, äter mera varierad kost och har en mera traditionell livsstil. Forskare försöker idag lista ut vilken funktion bakterierna som vi saknar har. I mikrobiomet består nästan 70 procent av alla bakterier av ett litet antal bakteriestammar och de återstående 30 procenten består av runt 900 stammar. Forskning visar att mångfalden hos de återstående 30 procenten är mycket viktig och att det är dessa som vi håller på att utrota.

Hur får jag ett friskt mikrobiom? 

Lev hälsosamt, undvik att använda skadliga kemikalier och använd probiotiska produkter.

I allmänhet är en varierad och fiberrik kost samt motion i naturen bra sätt att bibehålla en balanserad mikrobiom. Det viktigaste är dock att låta bli att påverka mikrobiomet negativt. Våra moderna livsstilar gör att vi lever extremt rent och sterilt, och att vi dagligen kommer i kontakt med en mängd onödiga kemikalier i form av hudvårdsprodukter, hårprodukter, rengöringsprodukter osv. Sammanlagt leder allt detta till en obalans i mikrobiomet. När du har tvättat händerna med en vanlig tvål som dödar bakterier tar det flera timmar innan din mikrobiom återgår till det normala. Om det här upprepas flera gånger om dagen över en lång tidsperiod kommer mikrobiomen inte att kunna återgå till sin normala balans, vilket långsiktigt kan leda till problem, till och med kroniska problem. Det här betyder såklart inte att du bör låta bli att tvätta händerna, men tänk på varför, när, med vad och hur ofta du utsätter din mikrobiom för den här typen av störningar.

Ett effektivt sätt att återfå balansen och fortsätta att ha en hälsosam mikrobiom är genom att använda probiotika.

[ Probiotika ]

Vad är probiotika?

Probiotika är levande bakterier som påverkar hälsan positivt.

Den officiella definitionen av ”probiotika” publicerades av en expertpanel från FN/WHO 2001. De definierade det som ”levande mikroorganismer som i lämpliga mängder ger sina värdar hälsofördelar”.

Vad betyder det då?

"Levande mikroorganism"

Det här hänvisar till bakterien, som är en mikroorganism. Att bakterien är levande är viktigt, eftersom fördelarna från probiotiska produkter kommer från att bakterien är levande när produkten används – inte bara när produkten produceras – eftersom de kan dö innan de når fram till dig. Att se till att de håller sig vid liv är en svår utmaning, eftersom de måste göra det genom produktion, förvaring, leverans, och dessutom tillräckligt länge för att du ska kunna använda produkten.

"Lämpliga mängder"

 

Det är viktigt att det finns tillräckligt många bakterier för att göra en skillnad. Våra produkter innehåller 10^8 CFU (kolonibildande enheter) per milliliter. Det innebär att varje milliliter av produkterna innehåller 100 000 000 (100 miljoner) bakterier som vi tack vare kliniska tester vet gör skillnad.

"Hälsofördelar"

Du kan enkelt smeta in bakterier på din hud genom att gå ut och rulla runt i gräset. Det finns gott om bakterier där. Men kommer det att ha någon positiv effekt på din hud? För att verkligen vara ”probiotiska” måste mikroorganismerna ha en bevisad positiv hälsoeffekt. Det innebär att den specifika bakterien som lagts till produkten måste göra en skillnad som visats genom kliniska tester.

"Värden"

Det här är du. Eller någon annan person eller djur som använder probiotika 😊

Kan jag inte bara äta yoghurt eller kefir då?

Det går inte att garantera att det kommer att ha effekt.

Tekniskt sett är ingen av dessa produkter probiotika. De innehåller visserligen levande mikroorganismer, men det är oklart vilka specifika bakteriestammar de innehåller, hur många de är och om just dessa stammar har kliniskt bevisade hälsoeffekter i dessa kvantiteter.

Det betyder inte att det gamla tricket att smeta in ansiktet med yoghurt inte kan ha en svalkande eller lugnande effekt, eller att äta yoghurt eller dricka kombucha inte kan ha holistiska hälsofördelar. Skillnaden är att vi med våra produkter har ägnat många år åt att forska om vilka stammar som fungerar bäst för de specifika ändamål som vi försöker lösa. Vi ser även till att bakterierna är vid liv och att de finns i lämpliga mängder när du använder produkterna.

Jag har inga specifika problem – ska jag ändå använda probiotika?

Ja.

Din kropp och din hud är delar i ett komplicerat system. Trots att människor med specifika problem ofta märker fördelarna snabbare kommer bakterierna ändå påverka dig på andra sätt. Till exempel kan du genom att förstärka hudens skyddande funktion hjälpa huden att bevara sin naturliga fukt, vilket gör att huden ser hälsosammare ut. Bakterierna stimulerar även hudens täta fogar (se ordlistan för en förklaring), vilket minskar mängden rynkor och linjer.

Är mer probiotika alltid bättre?

Inte nödvändigtvis. Effekten varierar mellan olika bakteriestammar.

Du kanske har läst om CFU (kolonibildande enheter), som är ett tecken på hur många levande och aktiva bakterier en produkt innehåller. Den bästa dosen är den som testats och som har bevisade hälsofördelar.

Varför pratar så många om probiotika?

Det är en bra fråga. Särskilt hudvårdsbranschen använder termen på ett felaktigt sätt.

Termen ”probiotika” misstolkas ofta och används felaktigt om produkter som inte uppfyller definitionen. Probiotika är ett relativt nytt område där regleringar håller på att skapas och därför används ordet ofta som ett marknadsföringstrick. Det här leder dessvärre till att den faktiska vetenskapen bakom probiotika missförstås. Nya regleringar som kommer att göra det enklare för dig som konsument att se skillnad på riktig probiotika och marknadsföring är dock på väg.

Om du är osäker kan du alltid fråga tillverkningsföretaget om produkten innehåller levande bakterier när den når dig.

[ Referenser ]

Om du har läst ovan och fortfarande är intresserad, föreslår vi att du kommer igång med dessa!

Byrd, Allyson L., Yasmine Belkaid, and Julia A. Segre. 2018. “The Human Skin Microbiome.” Nature Reviews Microbiology 16 (3). Nature Publishing Group: 143–55.

Clausen, M. L., S. M. Edslev, P. S. Andersen, K. Clemmensen, K. A. Krogfelt, and T. Agner. 2017. “Staphylococcus Aureus Colonization in Atopic Eczema and Its Association with Filaggrin Gene Mutations.” British Journal of Dermatology 177 (5): 1394–1400.

Forum, Helle. 2018. Probiotika: En guide til dine gode bakterier. People´s Press ISBN 8772004797

Lebeer, Sarah, Peter A. Bron, Maria L. Marco, Jan Peter Van Pijkeren, Mary O’Connell Motherway, Colin Hill, Bruno Pot, Stefan Roos, and Todd Klaenhammer. 2018. “Identification of Probiotic Effector Molecules: Present State and Future Perspectives.” Current Opinion in Biotechnology 49 (November 2017). Elsevier Ltd: 217–23.

Nakatsuji, Teruaki, Tiffany H. Chen, Aimee M. Two, Kimberly A. Chun, Saisindhu Narala, Raif S. Geha, Tissa R. Hata, and Richard L. Gallo. 2016. “Staphylococcus aureus Exploits Epidermal Barrier Defects in Atopic Dermatitis to Trigger Cytokine Expression.” Journal of Investigative Dermatology 136 (11): 2192–2200.

Prince, Tessa, Andrew J. McBain, and Catherine A. O’Neill. 2012. “Lactobacillus Reuteri Protects Epidermal Keratinocytes from Staphylococcus Aureus-Induced Cell Death by Competitive Exclusion.” Applied and Environmental Microbiology 78 (15): 5119–26. doi:10.1128/AEM.00595-12.

Rather, Irfan A., Vivek K. Bajpai, Sanjay Kumar, Jeongheui Lim, Woon K. Paek, and Yong Ha Park. 2016. “Probiotics and Atopic Dermatitis: An Overview.” Frontiers in Microbiology 7 (APR): 1–7.

Sunada, Yosuke, Syoji Nakamura, and Chiaki Kamei. 2008. “Effect of Lactobacillus acidophilus Strain L-55 on the Development of Atopic Dermatitis-like Skin Lesions in NC/Nga Mice.” International Immunopharmacology 8 (13–14): 1761–66.

Totté, J. E.E., W. T. van der Feltz, M. Hennekam, A. van Belkum, E. J. van Zuuren, and S. G.M.A. Pasmans. 2016. “Prevalence and Odds of Staphylococcus Aureus Carriage in Atopic Dermatitis: A Systematic Review and Meta-Analysis.” British Journal of Dermatology 175 (4): 687–95.

Mayer, F. L., Wilson, D., & Hube, B. (2013). Candida albicans pathogenicity mechanisms. Virulence, 4(2), 119-128.

Cassone, A. (2015). Vulvovaginal Candida albicans infections: pathogenesis, immunity and vaccine prospects. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 122(6), 785-794.

Bagnall, P., & Rizzolo, D. (2017). Bacterial vaginosis: a practical review. Journal of the American Academy of PAs, 30(12), 15-21.

[ Ordlista ]

Vissa ord är nya. Några känner du igen.

Lär dig mer med vår ordlista.

  • Kroppens främsta skydd
    Huden är kroppens största organ och fungerar som ett skydd mot hetta, ljus, skador och infektioner. Skyddet är delvis en fysisk barriär (hudens barriärfunktion) men kommer även från de miljardtals goda bakterier som lever på huden (mikrobiom). Om barriären bryts sönder eller mikrobiomens balans störs kan detta leda till en mängd olika typer av hudproblem. Ett sätt att hantera en sådan dysbios (obalans i mikrobiomen) är med hjälp av probiotika.

  • Mikrobiomen är kroppens mikroskopiska vänner.
    Mer exakt är mikrobiomen den samlade totala genbanken av alla mikroorganismer som lever i kroppen. De flesta av dessa lever i tarmarna, men det finns även många mikroorganismer i andra delar av kroppen, bland annat på huden och i vaginan. Dessa mikroorganismer utgör tillsammans mer än 50 % av det totala antalet celler i kroppen. Vissa av dem är skadliga (patogener), men en överväldigande majoritet är antingen helt ofarliga eller till och med nödvändiga för dig och din hälsa (probiotika).

  • Hudens yttersta lager
    Hudens barriär är det yttersta lagret av huden som har uppgiften att behålla fukt och hålla skadliga bakterier och ämnen borta från kroppen. Det består av det yttersta lagret av hudceller (stratum corneum) plus de ceramider, kolesterol och fettsyror som håller ihop cellerna. Cellerna kan beskrivas som tegel, medan de övriga ämnena är murbruk. Som ett exempel är atopisk dermatit en hudåkomma där hudens barriärfunktion försämras, vilket gör det möjligt för patogener att skapa problem såsom torrhet, rodnader och klåda.

  • De täta fogarna håller ihop hudcellerna, riktigt tätt.
    De finns i de övre lagerna av huden (stratum granulosum) och är en viktig del av en väl fungerande barriärfunktion. Täta fogar liknar ”gummiband” eftersom de håller ihop hudceller och förhindrar fukt från att avdunsta från huden inifrån samtidigt som de ser till att externa hot inte penetrerar huden utifrån.

  • En grupp organismer som är så små att du endast kan se dem under ett mikroskop. Detta omfattar organismer som bakterier, svamp, virus och alger.

  • Encelliga mikroorganismer utan cellkärnor.
    Bakterier finns överallt i naturen: på växter, djur och människor. Vissa av dem är skadliga, men en överväldigande majoritet är antingen helt ofarliga eller till och med nödvändiga för oss och vår hälsa (probiotika).

  • Levande bakterier som hjälper din kropp att fungera väl.
    Den officiella definitionen av ”probiotika” publicerades av en expertpanel från FN/WHO 2001. De definierade det som ”levande mikroorganismer som i lämpliga mängder ger sina värdar hälsofördelar”.

  • Postbiotika är döda bakterier.
    Postbiotika är mycket enklare att arbeta med för tillverkarna och kan användas i vattenbaserade produkter, vilket gör att de passar bra för de som letar efter alternativ till oljiga produkter. De hälsofrämjande egenskaperna hos goda bakterier är traditionellt kopplade till levande probiotiska bakterier. I våra BAK-produkter har vi dock funnit ett sätt att döda de levande bakterierna på ett sätt som behåller vissa av de hälsofrämjande egenskaperna.

  • Näring för de goda bakterierna
    Prebiotika definieras som ”ett substrat som selektivt används av värdmikroorganismer som skapar en positiv hälsoeffekt”. Det betyder att prebiotika fungerar som näring för goda bakterier i och på kroppen. I vardagliga termer kan man säga att prebiotika är ”mat” för probiotika och att den kan användas för att ge probiotikan de bästa möjliga förutsättningarna för att överleva och föröka sig.

  • Mikrobiota är det som de flesta kallar mikrobiomen.
    Mikrobiotan är alla mikroorganismer som lever på och i våra kroppar. Mikrobiomen är den totala genbanken av dessa mikroorganismer.

    Förvirrande? Ja... Därför håller vi oss till termen ”mikrobiom”, även om det tekniskt sett inte är rätt.